Hjälmarens Vattenvårdsförbund har beslutat att ge vattenpriset till två likvärdiga pristagare för deras viktiga arbete för vattnet i Örebro län.

David Tverling

Hjälmarens Vattenvårdsförbunds motivering till att David Tverling är en värdig mottagare av Hjälmarens vattenvårdsförbunds Vattenpris 2021.

Vi vill lyfta fram David Tverling som vattenpristagare för hans entusiasm och förmåga att bygga ihop konkret åtgärdsarbete för bättre vattenkvalitet med ovärderliga lärandemöjligheter för skolelever i flera kommuner i vårt avrinningsområde. Hans brinnande engagemang i projekten Lärande Vatten 1 & 2 samt projektet Vatten och Våtmark inspirerar oss, samtidigt som vi ser att det bidrar till ökad praktisk kunskap samt ger oss exempel på goda samarbeten kring vattenrestaurering till glädje för många.

”Genom att återställa förstörd natur ser vi till att förbättra livsförutsättningar för den biologiska mångfalden, förbättra vattenkvalitet, säkerställa viktiga ekologiska funktioner och uppfylla delar av våra miljömål. Vi önskar också skapa ett intresse och öka kunskaper om naturvårdsprojekt hos gymnasielever, allmänhet och media. Vår förhoppning är även att fler unga personer börjar engagera sig för den biologiska mångfalden”.

”Vatten är förutsättningar för liv på jorden, det ska vi vårda.” – David Tverling

David Tverling är projektledare för Lärande vatten. Han har varit intresserad av naturen ända sen han var barn, och brinner för att naturen ska få finnas. Han menar att projektet är otroligt viktigt eftersom vi behöver engagera unga människor kring naturen och synliggöra vilken natur vi behöver återställa.

Projekt Göljebäcken

Projekten är i samarbete med Naturskyddsföreningen i Örebro län.

I vattenvårdsprojekt Lärande vatten samarbetar de med Örebro kommun och Rudbecks gymnasiets naturvetenskapliga program. Gymnasieelever från åk 2 får utföra praktisk naturvårdsrestaurering i Göljebäcken i Kilsbergen, lära sig om detta i teori och undersöka både kulturella och biologiska aspekter kring detta. 2020 startade de en förlängning på projektet, med fokus på musslor.

Projektet pågår 2019–2021. Syftet med projektet är att:

• öka skolpersonalens och elevernas kunskaper
• återställa sträckor av vattendraget Göljebäcken
• förbättra vattenkvaliteten i Göljebäcken
• skapa livsförutsättningar för bland annat bäcköring i Göjebäcken
• sprida kunskap om vattenrestaurering till allmänhet och media.

Projekt Vatten & våtmark

David Tverling är projektledare för Vatten & våtmark. Han har varit intresserad av mossar sen tidig ålder då hans morfar tog med honom ut på dem. Han menar att projektet är otroligt viktigt eftersom vi behöver engagera unga människor kring naturen och synliggöra vilken natur vi behöver återställa.

”Mossar är förutsättningar för mycket av det vatten som finns i landskapen och har mycket viktiga klimatreglerande funktioner.” – David Tverling

I projektet ”Vatten & våtmark” arbetar de med att återställa dikade mossar i Laxå och Degerfors kommuner. Vi samarbetar med högstadieskolan Centralskolan i Laxå kommun och Länsstyrelsen i Örebro län.

Projektet pågår 2020–2022. Syftet med projektet är att:

• öka skolpersonalens och elevernas kunskaper
• inventera och analysera tidigare påverkan
• återställa delar av förstörda mossar
• förbättra vattenkvaliteten och hydrologiska funktioner
• sprida kunskap om vattenrestaurering till allmänhet och media.

I projektet har vi flera olika typer av konsulter engagerade för att ta fram underlag eller utföra åtgärder.

Projektet har tre delar: en undersökande del, en åtgärdsdel och en utbildningsdel.

• I den undersökande delenkartlägger miljökonsulter vilka skador våtmarkerna har samt föreslår åtgärder.
• I åtgärdsdelenkan en entreprenör till exempel få lägga igen diken.
• I utbildningsdelenfår främst skolelever lära sig om biologisk mångfald, hur naturen har påverkats och vad man behöver göra för att återställa naturen.

Genom att återställa förstörd natur ser vi till att förbättra livsförutsättningar för den biologiska mångfalden, förbättra vattenkvalitet, säkerställa viktiga ekologiska och klimatreglerande funktioner och uppfylla delar av våra miljömål. Vi önskar också skapa ett intresse och öka kunskaper om naturvårdsprojekt hos högstadieelever, allmänhet och media. Vår förhoppning är även att fler unga personer börjar engagera sig för den biologiska mångfalden.

Kristina Åhlgren

Hjälmarens Vattenvårdsförbunds motivering till att Kristina Åhlgren är en värdig mottagare av Hjälmarens vattenvårdsförbunds Vattenpris 2021.

Vi vill lyfta fram Kristina Åhlgren forskare från Örebro Universitet som vattenpristagare för hennes gedigna arbete med att analysera påverkan av skiffer och skifferavfall i ytvatten och grundvatten från Kvarntorpsområdet i Kumla kommun.

Kvarntorpshögen består av olika skifferavfall och deponerades under 1940-, 1950- och 1960-talen. Till följd av det kemiska innehållet är fortfarande temperaturen inne i högen fortfarande mycket högt (>700 gr C). Projektet syftar till att öka förståelsen kring vilka reaktioner som sker inne i högen och hur utlakning av metaller kommer att påverkas av att högen svalnar av i framtiden.

Över hela världen är svarta skiffer och skifferavfall kända för att vara en potentiell källa till metaller i miljön. Detta projekt visar pågående vittring och utvärderar urlakningsprocesser vid en 100 m högt skifferavfall som stängdes på 1960-talet. Vissa djupa delar av avlagringen brinner fortfarande med temperaturer över 500 ° C. För att visa pågående vittring och läckage har analyser av grundvatten och fasta prover av skiffer och skifferavfall genomförts. Största påverkan på grundvattenkvaliteten observerades nedströms deponeringen, där förhöjda temperaturer också indikerar en direkt påverkan från avfallet. Grundvattenkvaliteten styrs till stor del av pH- och redoxförhållanden (t.ex. för arsenik, nickel, molybden, uran och vanadin) och blandningen av olika avfallsmaterial, inklusive pyrit (sura lakvatten) och karbonater (neutraliserande och buffrande pH). Analyser av skifferavfall från fyndigheten bekräftar den förväntade pyritvädringen med höga koncentrationer av järn, nickel och uran i lakvatten. Ingen allmän tidsutveckling kunde särskiljas för grundvattenkvaliteten från övervakningen 2004–2019. Denna studie har visat att svarta skifferavfall kan ha en komplex långsiktig inverkan på den omgivande miljön.

Tre av hennes studier

• Grundvattenkemi påverkad av spårämnen (As, Mo, Ni, U och V) från en brinnande alunskifferavfall, Kvarntorp, Sverige
• Uppskatta utsläpp av spårelement från ett område med historisk öppen gropbrytning av alunskiffer med masstransport och beräkningar av element / sulfatkvoter
• Kemi av sura och neutraliserade alunskiffergropsjöar 50 år efter gruvan stängdes, Kvarntorp, Sverige