Fokus för denna undersökning var status för norsbeståndet, dess utveckling 2015 till 2020, samt eventuell påverkan och konsekvenser av den ovanligt varma sommaren 2018. Vid undersökningen 2015 bestod norsbeståndet av årsungar (0+) och 1-åriga norsar till skillnad från 2019 då norsbeståndet kraftigt dominerades av årsungar och 2-åriga norsar (1- och 3-åriga norsar utgjorde endast 7 % av beståndet >0+). Undersökningen 2020 visade att rekryteringen var jämförbar med 2019, dvs. god, men att årsklassen från 2018 bekräftades ha mycket liten förekomst i beståndet. Nors är generellt en kallvattenkrävande art och det är sannolikt att avsaknaden av 1-åriga (2019) och äldre norsar (>90 mmm; 2020) orsakades av ogynnsamma förhållanden som uppstod under den ovanligt varma sommaren 2018.
Norsen i Hjälmaren är kortlivad och har kort generationstid (1-2 år). Konsekvensen av upprepade störningar – som den höga vattentemperatur sommaren 2018 – riskerar att resultera i drastiskt minskande norsbestånd med indirekta effekter på gösbeståndet och yrkesfisket efter gös. Detta betonar vikten av att identifiera och åtgärda påverkbara stressfaktorer som t.ex. syrebrist inducerad av övergödning och tappningsregim för att behålla hög vattennivå/stor vattenvolym under den varma årstiden.
Trålning 2019 och 2020 visade på förekomst av årsungar av gös samt gös större än 350 mm, men få eller inga 1- eller 2-åriga gösar. Nätprovfisket 2019 fångade få årsungar av gös men däremot 1- och 2-åriga gösar samt större. Skillnaden i fångst av årsungar kan förklaras av att nätprovfiske är selektivt för större individer och vanligtvis fångar färre mindre fiskar. Att trålningen inte fångade 1- 2-årig gös (ca 160 – 300 mm) antas bero på skillnader i habitatval för olika storleksgrupper av gös.
Till antal dominerades det öppna vattnet av årsyngel av nors båda åren (september) och fiskbiomassan av gös och braxen. Den skattade totala fiskbiomassan var större 2020 än både 2015 och 2019.
Läs rapporten här; Rapport_Pelagisk-fisk_Hjälmaren_2020
Rapport gjord av Thomas Axenrot och Björn Rogell
SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet